Opartiska experter i konsument- och avtalsrätt på telekomområdet. Neutral mötesplats för dialog och samverkan. Kostnadsfri rådgivning till privatpersoner och enskilda företagare.
Avstängning
En del av Allmänna reklamationsnämndens fall om avstängning hittar du på denna sida.
När konsumenten inte hade fyllt på kontantkortet på tolv månader avslutades kontantkortsabonnemanget och konsumenten förlorade sitt nummer som gavs till annan abonnent. Konsumenten ville att operatören skulle ge honom numret tillbaka eller betala ut skadestånd, ersättning för samtal från utlandet i samband med ärendet samt förlorad arbetsinkomst.
Operatören menade att i det fall kontantkortet inte fyllts på under tolv månader kunde abonnemanget avslutas enligt de allmänna villkoren. Konsumenten godkände de allmänna villkoren när avtalet ingicks.
Nämnden menade att konsumenten var bunden av de allmänna avtalsvillkoren som gällde för kontantkortsabonnemanget. Av villkoren framgick att bolaget hade rätt att säga upp avtalet.
Nämnden menade att debiteringen skedde i enlighet med avtalet och avtalsvillkoren. Nämnden tog bland annat del av en ljudinspelning från samtalet då avtalet ingicks, liksom villkor och en faktura. Konsumenten var skyldig att betala och operatören hade rätt att stänga av internetanslutningen eftersom fakturorna inte betalades. Det fanns därför ingen grund att få häva avtalet.
Marknadsdomstolen fastslog till att börja med att reglerna om avstängning av abonnemang vid utebliven betalning (enligt lagen om elektronisk kommunikation) är tillämpliga på fordringar som rör såväl innehålls- som betalsamtalstjänsteleverantör eller annan tredje man. Enligt dessa har en operatör rätt att stänga av abonnemanget först efter att kunden uppmanats att betala inom skälig tid och avstängningen bör begränsas, om tekniskt möjligt, till den specifika tjänsten.
Marknadsdomstolen uttalade att syftet med lagstiftningen inte kan vara att förhindra operatören att avbryta tjänsten, så fort en telefonräkning innehåller kostnader för innehållstjänster, för en kund som underlåter att betala räkningen utan att reklamera till operatören. Här hänvisade man till konsekvenser som inte låg i konsumenternas intresse, såsom risk för skuldsättning och efterföljande betalningsanmärkningar.
Marknadsdomstolen fastställde slutligen att det aktuella avtalsvillkoret som gav teleoperatören rätt att stänga av abonnemanget vid utebliven betalning, i avsaknad av reklamation av konsumenter, inte kunde anses utgöra ett oskäligt villkor. Inte heller om abonnemanget kan stängas av på grund av obetald fordran som tillkommer en innehålls- eller betalteletjänstleverantör eller annan tredje man (det vill säga sms-tjänster och betalsamtal med förhöjd taxa som tillhandahålls av tredje man och som faktureras på telefonräkningen). MD 2011:26
Nämnden konstaterade att det i bolagets särskilda villkor för bredbandstjänsten framgår att bolaget har rätt att tillfälligt begränsa eller stänga av abonnemanget om tekniska eller rättsliga omständigheter eller säkerhetsskäl gör detta nödvändigt. Villkoret kan, enligt nämndens mening, inte i sig anses oskäligt och bolaget har agerat i enlighet med det mellan parterna ingångna avtalet. Konsumentens yrkande avslogs därför i sin helhet.
På grund av obetalda räkningar spärrades sedan konsumentens SIM-kort och abonnemanget sades upp.
Konsumenten vände sig till ARN och önskade bli betalningsbefriad från abonnemanget. Operatören motsatte sig detta och menade att kunden accepterat avtalet i sin helhet och blivit informerad om dess konsekvenser.
ARN konstaterade inledningsvis att operatören debiterat konsumenten i enlighet med det avtal som parterna ingått och därför haft rätt att spärra abonnemanget då betalning uteblivit. Vad gällde frågan om betalningsbefrielse ansåg ARN att konsumenten var bunden till avtalet för resterande bindningstid, trots att abonnemanget inte längre kunde utnyttas. Som motivering angavs att det var konsumentens eget handlande, det vill säga underlåtenhet att betala, som gjort att tjänsten inte längre kunde användas. Konsumenten ansågs vara betalningsskyldig för hela bindningstiden.
ARN ansåg inte att operatören hade rätt att stänga tjänsten när skulden gällde ett belopp som konsumenten meddelat som felaktigt till operatören. Notera att operatören i ärendet senare accepterade att räkningen var felaktig och att konsumentens reklamation därför varit befogad. ARN ansåg inte heller att operatören hade rätt att begära betalt för tjänsten efter att den felaktigt avstängdes och därmed inte heller levererades av operatören.
När tjänsten stängdes såg sig konsumenten tvingad att ordna bredbandsuppkoppling på annat sätt och den extra kostnaden var enligt ARN en så kallad försvarlig täckningskostnad som operatören rekommenderades att ersätta.
Senast uppdaterad 2022-07-28