Din mobiltelefon och surfplatta kan innehålla skyddsvärd information. Du bör därför vara medveten om att det kan finnas samma risker när du surfar med dessa som när du använder din dator.
Några viktiga tips är att aldrig klicka på länkar i mejl eller meddelanden som du inte känner igen, att ha en lösenkod för att kunna öppna mobilen eller surfplattan samt att genast anmäla en förlust och spärra abonnemanget så att ingen obehörig kan utnyttja detta.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har övergripande information om informationssäkerhet i allmänhet samt för mobiltelefoner och surfplattor.
Polisen har information om hur du kan skydda dig mot skadlig programvara, virus i din dator, mobil eller surfplatta.
Om du får ett sådant här samtal är rådet att bara lägga på luren direkt. Banken eller andra organisationer ringer dig sannolikt aldrig, och definitivt inte från sina kundtjänstnummer. Om du vill kan du ringa upp banken eller den organisation som den som ringde dig sade sig representera och fråga om någon där har sökt dig, men lämna aldrig ut dina kontouppgifter och logga aldrig in på ditt BankID om du inte själv har ringt dit. Tänk också på att det inte räcker med att bara motringa numret för att se vart det går, eller kolla upp det på till exempel Hitta eller Eniro. Numret i sig är ju korrekt, det har bara använts av någon annan än den du tror.
Det förekommer också att vanliga privatabonnenters nummer används av någon annan än abonnenten, så att den som tar emot samtalet tror att det är du som ringer. Det finns inget specifikt du kan göra för att förhindra detta annat än att alltid vara försiktig med var du lämnar ut dina personuppgifter.