Opartisk och kostnadsfri konsumentrådgivning om abonnemang för tv, telefoni och bredband

Säkerhet

Din mobiltelefon och surfplatta kan innehålla skyddsvärd information. Du bör därför vara medveten om att det kan finnas samma risker när du surfar med dessa som när du använder din dator.

Informationssäkerhet

Några viktiga tips är att aldrig klicka på länkar i mejl eller meddelanden som du inte känner igen, att ha en lösenkod för att kunna öppna mobilen eller surfplattan samt att genast anmäla en förlust och spärra abonnemanget så att ingen obehörig kan utnyttja detta.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har övergripande information om informationssäkerhet i allmänhet samt för mobiltelefoner och surfplattor.

Polisen har information om hur du kan skydda dig mot skadlig programvara, virus i din dator, mobil eller surfplatta.

Spoofing

Det förekommer att det telefonnummer som presenteras i din telefon när det ringer, inte korrekt speglar vem som försöker nå dig. Fenomenet kallas för spoofing.

Du kan till exempel tro att du blir uppringd av din bank eftersom du ser bankens nummer i din nummerpresentatör, men den som ringer kan vara någon som bara vill lura dig på pengar. Det kan ibland vara så att den som ringer ger dig oroväckande information om att pengar flyttas från ditt konto och ber dig logga in med ditt BankID.

                                                                                                                                                                     Om du får ett sådant här samtal är rådet att bara lägga på luren direkt. Banken eller andra organisationer ringer dig sannolikt aldrig, och definitivt inte från sina kundtjänstnummer. Om du vill kan du ringa upp banken eller den organisation som den som ringde dig sade sig representera och fråga om någon där har sökt dig, men lämna aldrig ut dina kontouppgifter och logga aldrig in på ditt BankID om du inte själv har ringt dit. Tänk också på att det inte räcker med att bara motringa numret för att se vart det går, eller kolla upp det på till exempel Hitta eller Eniro. Numret i sig är ju korrekt, det har bara använts av någon annan än den du tror.

Det förekommer också att vanliga privatabonnenters nummer används av någon annan än abonnenten, så att den som tar emot samtalet tror att det är du som ringer. Det finns inget specifikt du kan göra för att förhindra detta annat än att alltid vara försiktig med var du lämnar ut dina personuppgifter.

Läs mer

Utländska bluffsamtal (Wangiri)

Det kan hända att du blir uppringd av ett okänt utländskt nummer eller upptäcker att du har ett missat samtal från ett nummer du inte känner igen. Ring då aldrig tillbaka, det kan bli dyrt!

Däremot kan det vara bra att veta att det aldrig kostar dig någonting att svara när det ringer. Det är bara om du själv ringer tillbaka som du kan bli debiterad. Om du råkar svara av misstag, lägg bara på luren.

Strålning

Mobiltelefoner fungerar både som sändare och mottagare, det vill säga de skickar och tar emot signaler med hjälp av radiovågor. Radiovågornas energi kan tas upp av kroppen. Strålsäkerhetsmyndigheten har mer information om hur du kan minska onödig exponering, aktuell forskning kring hälsorisker och information om Strålsäkerhetsmyndighens roll och ansvar.

Senast uppdaterad 2019-06-18

Kunskapsbank A-Ö