Vad du kan göra för att ha säkra telekomtjänster
Din mobiltelefon och surfplatta kan innehålla information som du vill skydda för andra. Du bör därför vara medveten om att det kan finnas samma risker när du surfar med dessa som när du använder din dator.
Summering av sidan
Säkerhet för mobiler och surfplattor är viktigt eftersom dessa kan innehålla information du inte vill dela med dig av. Det är avgörande att vara försiktig med länkar i meddelanden och e-post samt att använda en lösenkod för att skydda enheterna. Vid förlust bör abonnemanget genast spärras.
Spoofing, där någon manipulerar telefonnummer för bedrägerisyften, är vanligt och kan ge intryck av att banken eller en annan organisation ringer. Det är bäst att lägga på luren och aldrig lämna ut kontouppgifter eller använda BankID på någon annans begäran.
Utländska bluffsamtal och bluff-sms är vanliga bedrägerimetoder. Vid okända nummer bör du aldrig ringa tillbaka, och bluff-sms kan rapporteras till operatörerna via numret 7726. Operatörerna har också infört åtgärder för att stoppa vissa bedrägerisamtal från utlandet. Att vara vaksam är det bästa skyddet mot dessa typer av bedrägerier.
Klicka aldrig på osäkra länkar i mejl eller sms och använd lösenkod på mobilen
Några viktiga tips är att aldrig klicka på länkar i mejl eller meddelanden som du inte känner igen, att ha en lösenkod för att kunna öppna mobilen eller surfplattan samt att genast anmäla en förlust och spärra abonnemanget så att ingen obehörig kan utnyttja detta.
Vad är spoofing?
Det förekommer att det telefonnummer som presenteras i din telefon när det ringer inte korrekt speglar vem som försöker nå dig. Fenomenet kallas för spoofing.
Att spoofa ett telefonnummer är i sig inte olagligt. Det är vanligt att företag till exempel visar ut ett huvudnummer även om en person ringer dig från sin anknytning. Att däremot använda det i bedrägerisyfte, och också lyckas med ett bedrägeri, är olagligt och bör polisanmälas.
Logga aldrig in med BankID på uppmaning av någon som ringer dig
Du kan till exempel tro att du blir uppringd av din bank eftersom du ser bankens nummer i din nummerpresentatör, men den som ringer kan vara någon som bara vill lura dig på pengar. Det kan ibland vara så att den som ringer ger dig oroväckande information om att pengar flyttas från ditt konto och ber dig logga in med ditt BankID.
Om du får ett sådant samtal är rådet att bara lägga på luren direkt. Banken eller andra organisationer ringer dig sannolikt aldrig, och definitivt inte från sina kundtjänstnummer. Om du vill kan du ringa upp banken eller den organisation som den som ringde dig sade sig representera och fråga om någon där har sökt dig, men lämna aldrig ut dina kontouppgifter och logga aldrig in på ditt BankID. Tänk också på att det inte räcker med att bara motringa numret för att se vart det går, eller kolla upp det på till exempel Hitta eller Eniro. Numret i sig är ju korrekt, det har bara använts av någon annan än den du tror. Det händer också att de spoofar privatpersoners nummer.
Majoriteten av den här typen av bedrägerier görs av organiserade ligor i utlandet. Från och med november 2023 stoppar operatörerna därför alla samtal som kommer från utlandet men visas ut som ett svenskt fast eller mobilt nummer.
Ring aldrig tillbaka på ett okänt, missat nummer från utlandet
Det kan hända att du blir uppringd av ett okänt utländskt nummer eller upptäcker att du har ett missat samtal från ett nummer du inte känner igen. Ring då aldrig tillbaka, det kan bli dyrt! Detta kallas wangiri och innebär att bedragaren vill att du ska ringa tillbaka och även om du lägger på direkt när du märker att det är något konstigt, kommer samtalet att studsas mellan utländska mobilmaster och kosta dig pengar, i värsta fall i flera timmar.
Däremot kan det vara bra att veta att det aldrig kostar dig någonting att svara när det ringer, såvida du befinner dig i Sverige. Det är bara om du själv ringer tillbaka som du kan bli debiterad. Om du råkar svara av misstag, lägg bara på luren.
Klicka aldrig på länkar i sms som du inte är säker på, det kan vara bluff-sms (smishing)
Ett sätt som bedragare använder för att lura dig att till exempel logga in med BankID eller klicka på länkar med skadlig kod är bluff-sms. Dessa sms kan se ut att komma från din bank, PostNord, din mataffär med flera.
De kan se väldigt autentiska ut, men vi uppmanar till att aldrig klicka på länkar i sms eller att logga in med BankID utan att vara helt säker på att sms:et är korrekt.
Misstänker du att du fått ett bluff-sms kan du vidarebefordra det till kortnumret 7726 (blir ordet SPAM på din knappsats) så rapporteras det till operatörerna som kan granska och stoppa vidare utskick om det bedöms vara en bluff.
OBS! Det är viktigt att du just vidarebefordrar sms:et, inte att du kopierar och skickar, eftersom det finns metadata i sms:et som måste komma med. Hur du gör för att vidarebefordra ett sms är olika på olika telefoner. Därför kan vi inte göra en enkel instruktion. Om du inte vet hur du gör på just din telefon så behöver du ta reda på det.
Sim-swapping eller simkortskloning förekommer, lägg till muntlig säkerhetskod
Sim-swapping – eller sim-kortskloning – är ännu ovanligt i Sverige men omfattningen är oklar. Metoden är inte ny men har fått ny fart med de allt vanligare e-sim-lösningarna, där det inte längre krävs något fysiskt kort utan bara en aktiveringslänk.
Om du använder e-sim kan du lägga till en muntlig säkerhetskod hos din operatör. Undvik att dela personliga uppgifter på sociala medier. Misstänker du att mobilen slutat fungera utan anledning? Agera direkt. Tänk två gånger innan du klickar på länkar – även från “kundtjänst”.
Det finns regler för datalagring av trafikuppgifter för samtal, sms m m
Det finns en skyldighet för operatörerna att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål.
Det är även tillåtet för operatörer att lagra trafikuppgifter under en viss tid för att till exempel kunna fakturera slutkunder eller betala samtrafikuppgifter till andra operatörer.
Identifiering i kundtjänst är för din säkerhet
Om du kontaktar din operatör är det viktigt att de kan säkerställa att du har rätt att göra ändringar i ditt abonnemang eller ingå nya avtal. Det kan ibland uppfattas som omständligt, men är i grunden för din egen säkerhet.
Det kan antingen göras med BankID eller på annat sätt som exempelvis en kod som du får hemskickad till din folkbokföringsadress.
Hantering av dina abonnentuppgifter hos nummerupplysningstjänster
I de flesta abonnemangsavtal får du ge ditt samtycke till att uppgifter om till exempel namn och telefonnummer, får lämnas ut i till nummerupplysningstjänster. Du ska dock alltid ha möjligheten att ta tillbaka ditt samtycke. Då får inte uppgifterna lämnas ut till abonnentupplysningsföretagen.
Hemligt telefonnummer är en tilläggstjänst och följer inte med automatiskt om du byter operatör
Ett hemligt telefonnummer är en tilläggstjänst som du behöver avtala om med din operatör. Tjänsten innebär att ditt nummer inte visas för den du ringer till. Du bör dock tänka på följande:
- Ditt nummer syns alltid när du ringer nödsamtal till 112.
- Ditt nummer visas förmodligen i displayen när du skickar sms och mms.
- Om du ringer från utlandet med en utländsk operatör är det inte säkert att ditt nummer döljs.
När du har hemligt nummer ska detta heller inte lämnas ut till abonnentupplysningsföretag (exempelvis Eniro och hitta.se) eller någon annan.
Har du inte hemligt nummer men vill dölja det vid enstaka samtal, eller tvärtom vill visa ditt hemliga nummer, kan du göra detta i inställningar i din telefon. Om du inte har en smartphone kan du kontakta din operatör för att få veta hur du ska göra.
Om du har hemligt nummer hos din operatör och funderar på att byta operatör måste du begära hemligt nummer även hos den nya operatören. Detta eftersom hemligt nummer inte med säkerhet flyttas med automatiskt när du byter operatör. Operatören har dock ingen skyldighet att erbjuda tjänsten hemligt nummer. Tänk därför på att kontrollera ifall den nya operatören kan erbjuda denna tjänst innan du byter operatör.
Så skyddar du din router
Både fasta och mobila bredband går genom en så kallad router.
Ett steg i att cybersäkra sig är att byta namn, även kallat SSID, och lösenord på sin router till ett namn som inte är kopplat till var du bor. Det kan vid en gruppanslutning vara ditt lägenhetsnummer i fastigheten där du bor eller helt enkelt att man själv inte tänker sig för och döper det till “min gata nummer”.
Eftersom många hem idag har smarta, uppkopplade produkter som pratar med din router via wi-fi (högtalare, robotdammsugare, tv med mera), ökar det risken för intrång. Detta kan man lösa genom att skapa ett separat nätverk, som kallas VLAN, där man kan ansluta sina olika smarta enheter och där även gäster kan koppla upp sig.
Undvik att klicka på konstiga länkar när du är ute på internet
Det kan möjliggöra för hackare att ta sig in i enheten och ta del av din information som du sparat, till exempel lösenord eller kreditkortsuppgifter.
Om du misstänker att du blivit hackad
Det är inte alltid tydligt när man har blivit hackad. Men det kan märkas i att ens uppkopplade saker beter sig annorlunda som att enheter sätter på och stänger av sig, eller att en kamera startas av sig själv. Se till att skydda din trådlösa router och andra enheter med lösenord och, om det går, med tvåfaktorsautentisering.