ARN 2017-03702 – Ångerrätt när företagsavtal ingås med privatperson via elektronisk signering

En konsument ingick ett avtal med en operatör per telefon med efterföljande elektronisk signering. Operatören påstod att det gällde ett företagsabonnemang men konsumenten menade att abonnemanget är privat och enbart används för privatsamtal. Konsumenten hade bett om att få lyssna på ljudfilen från avtalstillfället men fick inte det. 

Operatören hänvisade till att avtalet hade slutits skriftligen och att avtalet var registrerat på konsumentens enskilda firma och att det därför inte fanns någon rätt att ångra avtalet. 

ARN tog först ställning till om konsumenten hade agerat i egenskap av näringsidkare. I det avtal som hade tecknats med elektronisk signatur stod konsumentens enskilda firma som part till avtalet. Men de fakturor som rörde avtalet var belagda med moms och vidare saknades det en inspelning eller annat som kunde bekräfta att avtalet hade slutits med konsumentens enskilda firma. Vid en samlad bedömning kom ARN fram till att det inte var visat att avtalet hade ingåtts med en enskild firma utan att det var fråga om ett konsumentförhållande. 

Köpet hade skett via ett distansavtal och konsumenten hade därför rätt att ångra avtalet. Eftersom konsumenten inte hade fått någon information om ångerrätten förlängdes ångerfristen (med upp till ett år). Konsumenten hade hört av sig med en begäran om hävning, vilket ARN ansåg hade samma betydelse som att konsumenten ville ångra avtalet, inom denna tid och hade därför rätt att ångra avtalet.