ARN 2024-04782 – Operatören måste kunna bevisa att avtalet accepterades efter samtalet

En konsument blev uppringd av en telefonförsäljare om ett nytt mobilabonnemang den 18 januari 2024. Den 8 februari 2024 meddelade konsumenten att det påstådda avtalet skulle upphävas. Tjänsten levererades den 22 februari 2024. Konsumenten hävdade att avtalet var ogiltigt och krävde skadestånd på 3000 kronor.

Operatören motsatte sig kravet och hänvisade till ett digitalt skriftligt avtal.

ARN hänvisade till bestämmelserna i distansavtalslagen om telefonförsäljning och skriftlighetskravet som framgår i 2 kap. 3:a §. ARN framhöll att för att ett avtal ska bli giltigt måste konsumenten acceptera operatörens anbud efter telefonsamtalet.  ARN framhöll att det är operatören som har bevisbördan för att kraven uppfyllts.

ARN konstaterade att det inte framgick av utredningen att konsumentens signering skett efter att telefonsamtalet hade avslutats och ansåg därför inte att operatören bevisat att parterna ingått ett giltigt avtal enligt lagen.

ARN ansåg inte att konsumenten skulle betala något till operatören och rekommenderade att operatören skulle betala tillbaka det som konsumenten redan betalat och avstå från ytterligare krav.

Konsumentens krav på ersättning 3000 kronor medgavs dock inte eftersom det inte framgick att kravet motsvarade någon verklig kostnad. ARN ansåg inte att konsumenten kunde bevisa att konsumenten drabbats av en ekonomisk skada.