ARN 2018-16329 – Dyrt när en räkning går till inkasso och Kronofogden

Konsumenten fick en e-faktura om 79 kronor från en operatör som hon menade att hon betalade. Trots detta skickades fakturan vidare till inkasso och Kronofogden och konsumenten krävdes då på nästan 1000 kronor. I konsumentens internetbank stod dock det ursprungliga beloppet som betalt.

Operatören menade att historiken i internetbanken visade både betalda och borttagna e-fakturor och att det underlag som konsumenten hade skickat in inte var ett bevis för att betalning faktiskt hade skett. Operatören hade heller inte kunnat hitta inbetalningen som konsumenten hävdade att hon gjort. Fem dagar efter det att fakturan förfallit till betalning skickade operatören ett inkassokrav med en tilläggsavgift om 180 kronor. Cirka en månad senare skickades en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden som lade på en ansökningsavgift på 300 kronor och 380 kronor för betalningsföreläggande. Av operatörens villkor framgår att denne har rätt att ta ut ersättning för påminnelse- och inkassoåtgärder.

ARN menade att det är konsumenten som har bevisbördan för påståendet att hon har betalat fakturan till operatören och att utredningen i ärendet, bland annat utdragen ur internetbanken, inte visade att betalning har skett. Operatören hade därför haft rätt att skicka kravet vidare till inkasso och ansöka om betalningsföreläggande samt kräva konsumenten på kostnader för detta.