ARN 2018-05644 - Avtal om tv-abonnemang med tillhörande box bedömdes som avtal om tjänst

Konsumenten blev kontaktad av en säljare den 5 december och beställde tv-abonnemang. Konsumenten ville att avtalet skulle omfatta fyra tv-uppkopplingar, men när montören skulle installera tjänsten upptäckte montören att det endast fanns en uppkoppling. Abonnemanget skulle börja gälla först efter installation och konsumenten menade att eftersom samtliga delar inte hade levererats hade avtalet inte börjat gälla. Avtalet hade ångrats den 19 januari eftersom konsumenten inte fått det som beställts.

Operatören menade att det i avtalet hade ingått tv i ett rum eftersom beställningen endast gällde ett huvudabonnemang. Konsumenten hade fått korrekt ångerrättsinformation om ångerrätten som gällde från den 5 december. Operatören menade vidare att konsumenten hade tackat nej till installationen när installatören var på plats eftersom konsumenten ville ångra avtalet, men att företaget inte mottagit något brev. Konsumenten kontaktade operatörens kundservice första gången den 16 mars.

ARN noterade att den part som påstår att ett avtal har ett visst innehåll även har bevisbördan för påståendet. Nämnden ansåg inte att konsumenten bevisat att parterna kommit överens om annat än en tv-uppkoppling. Operatören hade levererat enligt avtalet och det fanns därför inte skäl att häva avtalet på den grunden.

När det gällde frågan om ångerrätt konstaterade ARN att parternas avtal till övervägande del avsåg tillhandahållandet av en tjänst, där köpet av tv-boxen fick anses vara sekundärt. Vid avtal om tjänst har en konsument rätt att ångra avtalet genom att lämna ett meddelande om detta till näringsidkaren inom 14 dagar från den dag då avtalet tecknades. ARN gick också igenom näringsidkarens skyldighet att informera om ångerrätten och att utebliven information innebär att ångerfristen förlängs.

Nämnden konstaterade att operatören i samband med det muntliga avtalet inte hade lämnat korrekt information om ångerrätten eftersom man bland annat inte hade informerat om att det finns ett standardformulär. ARN hade dock även tagit del av operatörens allmänna villkor som nämnden ansåg att konsumenten fått del av den 5 december. I villkoren hade korrekt information lämnats och ångerfristen började därför löpa från den 5 december.

Det var konsumenten som skulle bevisa att denne skickat ett meddelande om att frånträda avtalet inom ångerfristen. Operatören hade invänt att man inte mottagit något meddelande om ånger den 19 januari. Oavsett om meddelandet varit operatören tillhanda den 19 januari eller den 16 mars som operatören påstått hade meddelandet skett för sent. Konsumentens krav skulle därför avslås.