ARN 2016-08248 – Konsumenten kunde inte bevisa att bredbandsabonnemang skulle ingå i fiberanslutningskostnaden

En konsument och en fiberleverantör träffade avtal om fiberanslutning. Enligt konsumenten har säljaren lovat att kostnaden för fiberanslutningen är en engångskostnad, det vill säga några månadskostnader skulle inte tillkomma. Efter installationen fick konsumenten klart för sig att han var tvungen att teckna avtal om bredbandsabonnemang för att få tillgång till bredband.

Konsumenten menade att om han känt till att det skulle tillkomma månadskostnader hade han inte ingått avtalet om fiberanslutning. Konsumenten begärde att få häva avtalet och att företaget skulle ta tillbaka anslutningen och återställa hans gård. Installatören motsatte sig kravet och anförde att det av avtalsvillkoren framgår att avtalet endast omfattar installation av fiber. ARN konstaterade att det är konsumenten som ska bevisa att avtalet om fiberanslutning även omfattar tillgång till olika tjänster, så det av avtalsvillkoren framgår att avtalet endast omfattade installation av fiber. Nämndens uppfattning var att konsumenten inte hade bevisat att avtalet hade annat innehåll än vad som framgick av de skriftliga villkoren. Vidare menade ARN att utredningen inte heller gav stöd för att konsumenten haft anledning att anta att bredbandstjänster skulle ingå i avtalet. Nämnden avslog därför konsumentens krav.