ARN 2012-01741 – Köp av mobiltelefon med tillhörande abonnemang – två separata avtal
Beslut: Konsumenten fick inte rättEn konsument ingick ett avtal om en mobiltelefon med tillhörande abonnemang. I månadsavgiften ingick att konsumenten betalade 200 kronor i förhöjd avgift för mobiltelefonen. Efter några månader upptäcktes att mobiltelefonen var felaktig.
Konsumenten fick en ny mobil som visade sig ha samma fel som den föregående. Återförsäljaren gick med på att häva avtalet för telefonen, men inte abonnemanget. Som ersättning för telefonen erbjöds konsumenten 3 400 kronor, vilket motsvarande inköpskostnaden efter åldersavdrag.
Konsumenten yrkade hävning av köpet både beträffande telefonen och abonnemanget, samt på ersättning med 1 100 kronor för abonnemangsavgifter under den period som telefonen inte kunnat användas som det var tänkt, eftersom den lånetelefon han erbjudits var av enklare modell. Sammanlagt hade ärendet pågått i åtta månader och konsumenten ansåg inte att det hade hanterats inom skälig tid. Återförsäljaren motsatte sig konsumentens yrkanden.
ARN inledde med att konstatera att återförsäljaren gått med på att häva köpet av mobiltelefonen. Vad gäller abonnemanget ansåg nämnden att det vid en kombination som i det aktuella fallet, det vill säga köp av mobiltelefon och avtal om abonnemang där telefonen avbetalas med ett särskilt månatligt belopp, är möjligt att hantera dessa som separata avtal. Eftersom tjänsten inte var felaktig hade konsumenten endast möjlighet att häva den del av avtalet som avsåg telefonen.
Nämnden uttalade att konsumenten vid hävning har rätt att mot återlämnande av varan få tillbaka köpeskillingen, inklusive ränta, med avdrag för den nytta han har haft av varan. Om konsumenten hade erlagt samtliga avbetalningar skulle han betalat 4 800 kronor, vilket fick anses vara köpeskillingen för telefonen. Nämnden ansåg därför att det belopp som återförsäljaren erbjudit konsumenten, 3 400 kronor, som skäligt mot bakgrund av den tid konsumenten kunnat använda telefonen, den ränta konsumenten hade rätt till och det nyttoavdrag som ska göras. Ytterligare ersättning ansågs konsumenten inte ha rätt till.