ARN 2012-00940 – Begränsning av överföringshastighet vid ”fri surf”

En konsument beställde ett mobilt bredband med ”fri surf”. Enligt konsumenten framgick det både av operatörens webbsida och av den information han fick av säljaren i butik att det var ”fri surf”. Konsumenten menade också att han valde just detta abonnemang eftersom han ville ha fri datamängd för nedladdning.

Efter några månader begränsades dock överföringshastigheten och konsumenten menade att det inte fanns stöd i avtalet för att göra detta och att det var vilseledande att locka till sig kunder genom löften om fri datamängd och höga hastigheter när operatören sedan inte kan leverera det. Konsumenten ville därför häva avtalet (det vill säga avsluta avtalet i förtid på grund av operatörens avtalsbrott).

Operatören menade bland annat att konsumenten hade använt så stor mängd mobildata (80 GB) att det påverkade operatörens övriga kunder negativt. För att skydda dessa kunder hade operatören under resten av månaden begränsat datahastigheten i enlighet med de allmänna villkoren. Konsumenten skulle dock få tillbaka sin ordinarie hastighet vid nästa månadsskifte.

ARN menade att konsumenten hade uppgett att han tagit del av och godkänt de allmänna villkoren när han tecknade avtalet. Vidare menade ARN att det framgick av avtalsvillkoren att tjänsterna inte får användas på sådant sätt som ger upphov till skada eller annan olägenhet för operatören eller för tredje man. Av villkoren framgick också att tjänsterna inte får användas på ett sätt som medför att operatören eller dess kunder skadas negativt, eller genom ett användarmönster som mycket kraftigt avviker från vad som anses vara ett normalt användarmönster (bland annat genom onaturligt stora datamängder och orimligt långa datasessioner). ARN lyfte också fram att det framgick av villkoren att operatören förbehåller sig rätten att begränsa överföringshastigheten om användandet strider mot det som ovan sagts, eller om användandet inom en kalendermånad överstiger 20 GB.

Sammanfattningsvis menade ARN att avtalsvillkoren inte var oskäliga och att det inte fanns något annat skäl till att avtalet mellan parterna inte skulle gälla. Konsumenten fick därför avslag på sitt krav om att få häva avtalet med operatören.