Fast bredband

Din möjlighet att få fast bredband kan variera beroende på var du bor. I tätorter finns normalt större konkurrens och fler olika alternativ. Däremot kan alternativen vara betydligt färre om du bor i glesbygd eller vill ansluta bredband till ett nybyggt hus eller till ett hus i ett nybyggt område.

 Fast bredband

Det finns ingen skyldighet för någon operatör att erbjuda fast bredband. Det finns inte heller någon reglering av priset om du erbjuds fast bredband. Du kan fråga olika operatörer om de vill erbjuda dig fast bredband och hur mycket det kan komma att kosta. Du kan också kontrollera om det finns alternativa tekniker som du kan få ditt bredband på.

Kontrollera vilka möjligheter som finns med hyresvärden, bostadsrättsföreningen, kommunens stadsnät, byggherren eller annan part som förmedlar boendet samt olika operatörer, både nationella och lokala.

Det finns många olika sätt att få fast bredband på. Du kan välja en fast bredbandsanslutning via:

  • Telefonjacket (ADSL eller uppringt internet)
  • Datauttag i väggen (FiberLAN, stadsnät)
  • Uttaget för kabel-tv
  • Parabol (satellit)
  • Elnätet

Med en trådlös router som du ansluter till modemet kan du även förflytta dig med datorn i exempelvis bostaden utan kablar samt använda bredbandet mellan flera datorer och andra enheter såsom en skrivare trots att du har en fast bredbandsanslutning.

 

 Olika sätt att surfa med fast bredband

Via telefonjack (ADSL)

Du kan få bredband via den vanliga telefonledningen. Det krävs då att ditt hem är anslutet till det nät som används för den traditionella telefonin. Du behöver då ett ADSL-modem som du kopplar mellan telefonjacket och din dator. Du kan prata i telefon samtidigt som du surfar.

DSL

DSL (Digital Subscriber Line) är ett samlingsnamn för en teknik som skickar data via den traditionella telefonledningen. Du kan då surfa via ditt telefonjack med en fast anslutning. Vilken typ av digitalt system som används framgår av den bokstav som sätts framför DSL, exempelvis ADSL (vanligast), VDSL eller SDSL. 

ADSL

(Assymetric Digital Subscriber Line) är den vanligaste tekniken som används för att skicka data via den traditionella telefonledningen så att du kan surfa via telefonjacket med en fast anslutning. Olika frekvenser används för dataöverföring och tal vilket möjliggör att du kan prata i telefon samtidigt som du surfar.

Vid ADSL är kapaciteten olika beroende på i vilken riktning informationen går, så kallad assymetri. Du har en högre kapacitet när du hämtar/laddar ner information (nedströms) än när du skickar information (uppströms).

 

Förutsättningar för att få ADSL

  • Att du har ett ADSL-modem
  • Att du inte bor för långt bort från en telestation (avståndet påverkar hastigheten)
  • Att det finns en ledig plats i telestationen (Om telestationen är fullbelagd innebär det att det rent tekniskt inte går att erbjuda ADSL utan att först öka kapaciteten i telestationen. Det finns ingen skyldighet för operatörer att bygga ut stationer.)
  • Att telestationen och operatören har utrustning eller programvara som är förberedd för ADSL
  • Att du inte har så kallad bärfrekvens på din telefonlinje 
  • Att en annan operatör inte blockerar telefonledningen som hör till din bostad
  • I vissa fall kan operatören kräva att du har ett fast telefonabonnemang för att du ska kunna få bredband via ADSL.

 

 Uppringt internet 

Du kan få uppringt internet via den vanliga telefonledningen. Det krävs då att ditt hem är anslutet till det nät som används för den traditionella telefonin. Du behöver ett uppringt modem. Via detta ringer du upp din internetleverantör för att koppla upp dig till internet. Du betalar normalt en rörlig avgift för den tid du är uppkopplad. Du kan inte prata i telefon samtidigt som du surfar.

Uppringt internet erbjuder lägre överföringshastigheter än bredband. Om du bara ska skicka e-post och surfa är det tillräckligt, men kan ändå upplevas långsamt jämfört med bredband. För mer kapacitetskrävande tjänster såsom IP-baserad telefoni, IP-tv/bredbands-tv, nedladdning av musik eller film, webb-tv, webb-radio och online-spel är uppringt internet inte att rekommendera.

 

 Anslutningspunkter till fibernät

På webbtjänsten "Bredbandskartan" kan du få information om vilka operatörer som eventuellt har anslutningspunkter till fibernät vid den adress du önskar undersöka. Det är Post- och telestyrelsen som ansvarar för webbtjänsten.

 

 LAN

LAN  (Local Area Network) är ett nätverk som används för att ansluta en flerfamiljsfastighet eller en villa till en fast bredbandsuppkoppling. Nätverket byggs som regel upp av fiberkablar. Du kan få bredband via fiber om fiberkablar är dragna till din bostad.

Du får då bredbandet via ett bredbandsuttag direkt i väggen. Du behöver inget modem utan ansluter datorn via en kabel direkt till uttaget i väggen. Du kan också ansluta datorn via en kabel till en så kallad gateway som i sin tur är ansluten till vägguttaget. En gateway är en kopplingsdosa som gör att du kan koppla in fler apparater (exempelvis telefon eller tv) samtidigt till din bredbandsanslutning.

I vissa fall kan även stadsnätet i din kommun erbjuda bredband via fiber.

Tekniken som används är optisk fiber och den möjliggör mycket höga överföringshastigheter. Med optisk fiber får du den mest stabila hastigheten jämfört med andra tekniker och hastigheten är densamma från internet till datorn (nedladdning/nedströms) som från datorn till internet (uppladdning/uppströms).

 

 Via kabel-tv

Du kan få fast bredband via ditt uttag för kabel-tv om ditt hem är anslutet till ett sådant nät. Kontrollera detta med din hyresvärd, din bostadsrättsförening eller med operatören om du bor i ett flerfamiljshus. Om du bor i villa kontakta operatören för kabel-tv direkt. 

Du behöver ett modem som du kopplar mellan uttaget för kabel-tv i väggen och datorn. Du kan prata i telefon samtidigt som du surfar.

Vid bredband via kabel-tv är kapaciteten olika beroende på i vilken riktning informationen går, så kallad assymetrisk överföringshastighet. Du har en högre kapacitet när du hämtar/laddar ner information (nedströms) än när du skickar information (uppströms).

 

 Via parabol

Du kan få fast bredband via satellit och parabol var du än bor. Överföring via satellit är än så länge ovanligt och ofta ett dyrt alternativ att surfa på jämfört med andra alternativ att få bredband. Men det kan vara ett alternativ i glesbygdsområden där det finns få alternativ.

Du behöver en parabol och ett satellitmodem. Du kan använda samma parabol för Internet-trafiken som du använder för att titta på satellit-tv.

Det finns olika sätt att koppla upp sig mot internet via satellit. Ett sätt är att använda både satellit och telefonmodem (via traditionell fast telefoni – så kallad PSTN eller mobil telefoni – GPRS). Trafiken från internet till datorn (nedladdning/nedströms) går via satelliten och trafiken från datorn till internet (uppladdning/uppströms) går via telefonmodemet.

Ett annat sätt är att endast använda ett satellitmodem som både kan ta emot data från och skicka data till internet via satellit från en parabolantenn utan att du behöver tillgång till annan infrastruktur (såsom ett telefonnät).

 

 Via elnät

Du kan i vissa fall få fast bredband via elnätet från ditt elbolag. Du behöver då ett elnätsmodem. Kontakta ditt elbolag för att ta reda på eventuella möjligheter och villkoren för att kunna få fast bredband via elnätet.

 

 Via stadsnät

Stadsnät är bredbandsnät som är geografiskt begränsade, ofta till en kommun. Ett stadsnät ägs av kommunen, av privata aktörer eller av bådadera. Stadsnät är själva infrastrukturen/nätet där möjligheten för konsumenter att få bredband kan erbjudas av en eller flera kommersiella operatörer. Det gäller såväl samma operatörer som erbjuder bredband via telefonnätet (ADSL) som andra lokala operatörer. Själva stadsnätet byggs med fiberteknik, men anslutningen från fibernätet till din bostad kan bestå av såväl fiberteknik som bredband via ADSL-teknik beroende på vilken operatör du väljer.

Stadsnät kan vara öppna eller stängda. I öppna stadsnät kan du välja mellan flera olika operatörer och tjänster, medan du i stängda nät endast har en eller ett begränsat antal operatörer och tjänster att välja bland.