Samtal

När du använder din mobiltelefon i utlandet ringer du via en utländsk operatörs nät - roaming. Roaming omfattar dock inte samtal till utlandet från Sverige. På denna sida hittar du tvister om debitering och betalningsskyldighet för samtal i utlandet som ARN har prövat.

ARN 2012-03820 – Saldotak för mobiltelefoni under utlandsresa

Beslut: Konsumenten fick inte rätt

En konsument hade ett mobiltelefonabonnemang med saldotak hos operatören. Saldotaket innebar att månadsbeloppet inte skulle överstiga 300:-. Under en resa till Frankrike blev mobiltelefonen stulen men konsumenten spärrade inte mobilen utan förlitade sig på att maximalt behöva betala 300:- utifrån saldotaket. 

Efter en tid fick dock konsumenten en faktura på 6 125:- gällande ringda samtal. Han ansåg sig då inte betalningsskyldig för den del av beloppet som översteg 300:-.

Operatören menade att konsumenten har en skyldighet att genast anmäla förlust av så kallat SIM-kort eller koder till operatören. En sådan anmälan hade dock inte konsumenten gjort. Vidare menade operatören att saldotak är en tjänst som konsumenten själv administrerar via sin mobiltelefon och att konsumenten då får information om att det är en viss fördröjning innan saldotaket slår till. Denna information finns också tillgänglig på operatörens hemsida.

ARN konstaterade att operatören hade lämnat korrekt information om tjänsten, det vill säga att det förekommer en viss fördröjning innan saldotaket slår till. Vidare menade ARN att det är konsumentens ansvar att sätta sig in i de villkor som gäller för tjänsten som används.

ARN avslog konsumentens yrkande eftersom det inte var något fel i tjänsten och eftersom konsumenten inte hade spärrat abonnemanget på det sätt han var skyldig att göra enligt avtalsvillkoren.

ARN 2012-02639 – Abonnent ansvarig för samtal som ringts med stulen mobiltelefon

Beslut: Konsumenten fick inte rätt

Under en arbetsresa till Paris blev en konsuments mobiltelefon stulen och det dröjde flera dagar innan konsumenten gjorde en polisanmälan och spärrade abonnemanget. Enligt konsumenten berodde detta på att han trodde att telefonen hade blivit kvar hos en vän och därför inte hade haft anledning att misstänka att den var stulen.

ARN menade att det var ostridigt att mobiltelefonen blev stulen under en resa till Paris och att någon ringt ett antal samtal från konsumentens telefon för en stor summa pengar.

Vidare menade ARN att det framgår av abonnemangsvillkoren att det är konsumentens ansvar att omedelbart anmäla till operatören om SIM-kortet förlorats eller om koderna kommit bort eller riskerar att komma till obehörig användning. Enligt ARN framgick det av utredningen att konsumenten inte anmälde förlusten av telefonen förrän ett par dagar efter det att mobiltelefonen faktiskt blev stulen. Telefonen kom därför att spärras av operatören på grund av onormalt hög samtalskostnad.

Enligt ARN hade inte konsumenten haft sådan kontroll över sin mobiltelefon som rimligen kan krävas och han kunde inte anses ha anmält förlusten omedelbart. Konsumenten ansågs därför betalningsskyldig för de samtal som gjordes från telefonen innan den spärrades.

ARN 2010-9815 - Bristfällig information om debitering för samtal i utlandet

Beslut: Konsumenten fick rätt

Konsumenten ringde bolagets kundtjänst och fick prisinformation för roamingsamtal från Belgien till Brasilien. Av fakturan framgick senare att de lämnade uppgifterna var felaktiga och att minutpriset i själva verket var högre. Detta bekräftades även vid kontakt med bolaget. Konsumenten reklamerade och yrkade prisavdrag för mellanskillnaden.

Bolaget godkände inte reklamationen med hänvisning till att det enligt de allmänna villkoren är konsumenten själv som ansvarar för att informera sig om gällande priser. Bolaget framförde att de inte lämnat felaktiga prisuppgifter till konsumenten och att de inte har någon skyldighet att redovisa priser för alla telefonbolag i hela världen för det fall att en kund ska resa utomlands.

Konsumenten ifrågasatte inte sitt ansvar enligt villkoren att informera sig om gällande priser men hävdade att det inte var möjligt att inhämta korrekt information om dessa priser. Konsumenten hade ingen inspelning från samtalen med bolaget avseende priser men kunde i avskrift redovisa hur bolagets kundtjänst även ett år senare lämnat exakt samma felaktiga prisinformation som de lämnat till honom före resan.

Nämnden konstaterade att det av allmänna rättsliga principer följer att den som påstår att ett visst förhållande föreligger också måste kunna bevisa att så är fallet. Bolaget har inte ifrågasatt utskriften från konsumentens samtal med bolagets kundtjänst. Informationen som lämnades vid det tillfället stämde överens med den information som konsumenten sade sig ha fått då han kontaktade bolaget första gången. Nämnden ansåg att konsumenten därmed visat att debiteringen inte skett i överensstämmelse med bolagets prisinformation och biföll konsumentens yrkande om prisavdrag.

ARN 2009-5479 - Betalningsansvar vid misslyckad uppkoppling till kostnadsfritt trådlöst nätverk

Beslut: Konsumenten fick inte rätt

Konsumenten som var i utlandet ville använda hotellets kostnadsfria trådlösa nätverk för att komma ut på Internet via sin mobil. En faktura kom från mobiloperatören för datatrafik som konsumenten inte ville betala eftersom surfningen enligt konsumenten skedde via hotellets nätverk. 

Operatören svarade att de förstått att hotellet tillhandhåller kostnadsfritt trådlöst nätverk men att datatrafiken i näten visar att konsumenten inte har kopplat upp sig via hotellets nätverk.

ARN konstaterade att operatören har visat trafikloggar som visar uppkoppling mot Internet som underlag för datatrafikdebiteringen. ARN säger att sådana trafikloggar normalt är att anse som tillräcklig bevisning för att en teleoperatör ska anses ha styrkt att en viss trafikmängd utnyttjats. Enbart det faktum att det funnits tillgång till trådlöst Internet på det hotell där konsumenten vistades medförde enligt ARN inte att det uppstår anledning att ifrågasätta riktigheten i de trafikloggar som operatören har styrkt sitt krav med. ARN avslog konsumentens krav på betalningsbefrielse.