Otillåtna villkor

Även om ett villkor står med i ditt avtal är det inte säkert att det gäller. Vissa villkor är nämligen otillåtna att använda mot konsumenter. En del av Allmänna reklamationsnämndens fall om otillåtna villkor hittar du på denna sida.

ARN 2012-09475 Villkor om automatisk förlängning av avtal och tolv månaders uppsägningstid ansågs otillåtna

Beslut: Konsumenten fick rätt

En konsument hade ingått ett avtal om tv-abonnemang med en bindningstid på fem år. En period efter att bindningstiden löpt ut ville konsumenten säga upp avtalet. Han fick då besked att uppsägningstiden för avtalet var tolv månader. Eftersom uppsägning inte skett till bindningstidens upphörande hade avtalet förlängts med tolv månader. 

Konsumenten ansåg att avtalsvillkoren var otillåtna (eller oskäliga som det även kallas) och begärde att ARN skulle rekommendera att han fick säga upp avtalet med omedelbar verkan. 
Operatören motsatte sig konsumentens begäran och uppgav att anledningen till att en uppsägningstid om tolv månader används är att verksamheten ska kunna planeras långsiktigt. Bland annat eftersom verksamheten bedrivs med små medel och utan större vinstkrav från ägaren.
ARN inledde med att hänvisa till avgöranden i Marknadsdomstolen (MD 2005:34) och Högsta domstolen (mål nr T 2085-11) där avtalsvillkor om automatisk förlängning har prövats och bedömts som oskäliga. I båda domarna lades det i bedömningen vikt vid att avtalen avsåg en förhållandevis lång bindningstid samt att företagen inte påmint, eller inte varit skyldiga att påminna konsumenten om uppsägning enligt de standarvillkor som fanns.  
I det aktuella fallet ansåg ARN att avtalet förlängts med en förhållandevis lång tid, tolv månader, och att även uppsägningstiden på tolv månader var lång. Konsumenten hade inte heller fått någon påminnelse om att avtalstiden var på väg att löpa ut och skulle förlängas om avtalet inte sades upp. Mot bakgrund av domarna i MD och HD ansåg nämnden att de aktuella avtalsvillkoren om automatisk förlängning och uppsägningstid var oskäliga. 
ARN beslutade att avtalet skulle ändras på så sätt att villkoret om automatisk förlängning skulle lämnas utan avseende och att uppsägningstiden skulle minskas till tre månader. Eftersom konsumenten hade sagt upp avtalet och mer än tre månader hade gått rekommenderade nämnden att konsumenten skulle slippa ytterligare betalningskrav och återfå det han betalat efter att den ändrade uppsägningstiden löpt ut. Se även MD 2009:30 nedan.

MD 2009:35 - Villkor om prishöjningar oskäliga mot konsument

Beslut: Konsumentombudsmannen fick rätt

Ett bolag har i avtal till konsumenter kring abonnemang för bredband och telefoni använt avtalsvillkor som inneburit att bolaget haft rätt att under bindningstiden: - omedelbart höja priset med upp till tio procent av månadsavgiften,  - i enstaka fall höja priset med upp till 100 procent, - ändra sina priser om ändringen orsakats av väsentligt ökade kostnader för bolaget. Exempelvis på grund av beslut av myndighet, nya eller ändrade lagar eller höjda priser från underleverantörer. 

Marknadsdomstolen kom fram till att samtliga villkor ovan är oskäliga mot konsumenterna.

När det gäller villkoren i de två första punkterna ovan menar Marknadsdomstolen bland annat att utgångspunkten är att avtalade priser ska hållas. Prishöjningar kan i princip endast bli aktuella när säljaren saknar möjlighet att råda över större höjningar som orsakats av övermäktiga omständigheter (så kallat ”force majeure”). Villkoren i de två första punkterna ovan ger bolaget en obegränsad rättighet att ensidigt höja det avtalade priset vilket strider mot den allmänna synen på förbehåll för prishöjningar.
När det gäller villkoret i den tredje punkten ovan menar Marknadsdomstolen att prishöjningar endast kan accepteras när kostnadsökningar beror på omständigheter som är av övermäktiga omständigheter (så kallat ”force majeure”). Normala risker för ökade kostnader får säljaren förutsättas ta med vid prissättningen från början. Domstolen menar också att de omständigheter som bolaget räknar upp i villkoret inte i alla delar faller under ”force majeure” och villkoret ansågs därför vara för omfattande.
Marknadsdomstolen menar också att villkoret innebär att bolaget inte behöver ta ansvar vid prishöjningar hos exempelvis underleverantörer, samtidigt som köpare av tjänsten inte har rätt att få del av eventuella prissänkningar. Enligt domstolen uppstår det därför en snedbelastning i fråga om parternas rättigheter vilket skapar en orimlig obalans mellan parterna. 

MD 2009:30 – Inte oskäligt med automatisk förlängning av tidsbegränsade avtal

Beslut: Konsumentombudsmannen fick inte rätt

Ett villkor i tidsbegränsande avtal om digital-tv-abonnemang till konsumenter innebar att om uppsägning inte sker inom viss tid så förlängs avtalet automatiskt på viss tid. Alternativt att det övergår till ett tillsvidare-avtal med tre månaders uppsägningstid. 

När det gäller en automatisk förlängning på viss tid så menade Marknadsdomstolen (MD) att det följer av det tidigare avgörandet i MD 2005:34 att en sådan avtalskonstruktion i princip får anses vara godtagbar så länge som konsumenten i lämplig form och tid får en påminnelse om att uppsägning kan ske. 
Enligt MD:s mening ligger det oftast i konsumentens intresse att den typ av abonnemang som det nu är fråga om (digital-tv-abonnemang) förlängs utan avbrott och ett avtalsvillkor som innebär en automatisk förlängning kan därför inte anses vara olämpligt. 
Sammanfattningsvis menade MD därför att villkor om förlängning på viss tid respektive tillsvidare inte kan anses vara oskäliga. MD påpekade också att denna typ av förlängning av avtal inte kan anses vara negativ avtalsbindning i egentlig, avtalsrättslig mening.

ARN 2006-3477 - Bindningstid för dödsbo inte oskälig 

Beslut: Konsumenten fick inte rätt

Ett dödsbo yrkade hävning av ett tv-abonnemang och angav som grund att det är oskäligt att kräva att dödsboet ska anses bundet av abonnemangsavtalet trots att den som tecknat abonnemanget avlidit. Operatören hänvisade att dödsboet är bundet av avtalet enligt 21 kapitlet 2 § ärvdabalken. 

ARN ansåg det ostridigt att konsumenten ingått ett bindande abonnemangsavtal. På frågan om det kunde anses som skäligt att dödsboet skulle betala för ett abonnemang som inte kunde utnyttjas uttalade ARN att ett avtalsvillkor genom vilket en konsument binds till att betala en abonnemangsavgift under en bindningstid i normalfallet inte ses som oskäligt och att ett dödsbo i princip är ansvarigt för de skulder och ekonomiska åtaganden som den avlidne ådragit sig. ARN ansåg att eftersom det även framgick av abonnemangsvillkoren att abonnemanget kunde överlåtas kunde det inte vid en sammantagen bedömning anses oskäligt att dödsboet ansågs bundet av abonnemangssavtalet. ARN avslog därför dödsboets yrkande.

ARN 2001-2785 - Samtalspotter, uppsägning, inte oskäligt avtalsvillkor

Beslut: Konsumenten fick inte rätt

Avtalsvillkor för mobilabonnemang som innebär att abonnentens innestående samtalspotter inte återbetalas när konsumenten själv säger upp abonnemanget, och där skälen för uppsägningen inte kan hänföras till förhållande på bolagets sida, ansågs inte oskäligt av nämnden.

 I förhållande till tjänsten, konsumentens sammantagna rättigheter och möjligheter enligt avtalet ansåg ARN att det aktuella villkoret inte medför en betydande obalans mellan parterna till nackdel för konsumenten i det fall konsumenten själv säger upp avtalet. 

MD 2000:24 - Samtalspotter, uppsägning, oskäligt avtalsvillkor

Beslut: Konsumentombudsmannen fick rätt

Ett avtalsvillkor för mobilteleabonnemang som innebär att en operatör har rätt att behålla förskottsbetalda samtalspotter när en abonnent beslutar att säga upp avtalet, utan att abonnenten har motsvarande rätt till ersättningsbelopp när operatören säger upp avtalet, är att anse som oskäligt enligt avtalsvillkorslagen.