Utförande av installation

Fiberleverantören beskrev att innan fiber installeras kommer entreprenören ut till fastigheten och gör en förprojektering. Entreprenören föreslår då den installation som anses bäst för fastigheten. I detta fall var det att gå in genom fasaden och sedan klamra kabeln på insidan av väggen mellan mediaomvandlaren och fiberuttaget. Förprojekteringen hade signerats av någon i fastighetens hushåll. Enligt leverantören hade konsumenten sedan hört av sig och velat att fibern skulle dras på utsidan av fasaden. Entreprenören hade muntligen informerat om att denna lösning inte var att föredra, men när konsumenten stod fast vid att denne ville ha de så gjorde entreprenören på det sättet. De fästen som användes var godkända enligt branschstandard. Leverantören menade att konsumenten informerats om att det inte var ett lämpligt ställe för installation. Leverantören åberopade också att de sprickor som syntes på bilderna funnits redan innan installationen.

ARN konstaterade att om egendom som tillhör konsumenten skadas medan egendomen är i näringsidkarens besittning eller annars under dennes kontroll, är näringsidkaren skyldig att ersätta skadan om inte denne visar att skadan ej beror på försummelse (32 § första stycket konsumenttjänstlagen).

Enligt nämnden framgick det av de bilder som konsumenten gett in att de sprickor som syntes i vart fall delvis hade orsakats av installationen. Leverantören hade inte visat att skadorna inte berott på försummelse. ARN ansåg därför att leverantören skulle ersätta konsumenten för skadorna. Det begärda beloppet på 4 000 kronor framstod enligt ARN som skäligt.

ARN konstaterade att konsumenten klagat till rätt motpart. Detta eftersom hans klagomål gällde att fiberkabeln inte grävts ned tillräckligt djupt i enlighet med avtalet om fiberinstallation. Enligt konsumenttjänstlagen är en tjänst felaktig om tjänsten inte är fackmässigt utförd eller om tjänsten avviker från vad som avtalats. ARN poängterade att konsumenten har bevisbördan för fel i tjänsten samt att konsumenten, om fel kan visas, har rätt att kräva att leverantören åtgärdar felet. Nämnden konstaterade vidare att det av utredningen i målet framgick att fiberkabeln inte låg djupt nedgrävd samt att den på vissa ställen inte var nedgrävd alls. Av informationsbroschyren, som blivit en del av parternas avtal, framgick att fiberkabeln skulle grävas ned ca 30 cm. Med hänsyn till detta ansåg nämnden att tjänsten var felaktig i de avseenden som konsumenten gjort gällande. Konsumenten fick rätt och ARN ansåg att leverantören var skyldig att kostnadsfritt gräva ned fiberkabeln.

Leverantören vidhöll att företaget inte kunde ge besked om när ledningen skulle grävas ner och motsatte sig att ersätta konsumentens grävkostnad då leverantören menade att konsumenten hade haft rätt att kostnadsfritt avbeställa tjänsten om han inte ville godta leverans via luftledning.

ARN ansåg att det framgått av beställningen att anslutningen skulle ske via jordkabel och preliminärt påbörjas under kvartal fyra 2017. Enligt nämnden hade leverantören inte visat att förutsättningarna för anslutningen ändrats vare sig genom orderbekräftelsen, som är det slutliga dokumentet för ett bindande avtal, eller genom en senare träffad överenskommelse. Vidare ansåg nämnden att det inte framgått av utredningen att företaget förbehållit sig en rätt att inledningsvis ansluta genom luftkabel för att senare i en obestämd framtid uppfylla förpliktelserna enligt avtalet. Nämnden ansåg därmed att arbetet inletts inom avtalad tid men inte på avtalat sätt. Enligt nämnden kunde obestämd tid inte anses vara skälig tid för leverans och det var därför frågan om både en leveransförsening och ett fel i anslutningen då denna avvek från vad som avtalats.

Vid en leveransförsening eller vid fel har konsumenten rätt till skadestånd såvida inte leverantören visar att avtalsbrottet beror på ett hinder utanför dennes kontroll som denne inte skäligen kunde ha förväntats ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder denne inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. ARN ansåg inte att skadan legat utanför leverantörens kontroll och konsumenten fick därför rätt till ersättning.

Leverantören motsatte sig konsumentens krav och menade att installationen utförts enligt önskemål. Leverantören framförde att konsumenten själv märkt ut var grävning skulle ske och var i huset fibern skulle dras in. Leverantören menade vidare att konsumenten och entreprenören kommit överens om att en skarvsladd kunde dras eftersom eluttaget satt på andra sidan av rummet.

ARN ansåg inte att konsumenten bevisat att leverantören brutit mot avtalet eller de instruktioner som getts för installationen och kraven avslogs.