Fel på tjänsten

Leverantören motsatte sig konsumentens krav och menade att de fått in anmälan samma dag som det tredje företaget utfört lagningen. Leverantören anförde att fiberkabeln är deras egendom och att konsumenter vid felanmälan ska kontakta sin tjänsteleverantör som gör en bedömning av ärendet och vid behov skickar det vidare till leverantören för eventuella åtgärder och dokumentation av anslutningen. Vidare menade leverantören att det framgick av de allmänna villkoren att fastighetsägaren inte får flytta på utrustningen och ska vårda denna väl.

ARN inledde med att konstatera att konsumenttjänstlagen är tillämplig och att en tjänst är att anse som felaktig och om resultatet inte är fackmässigt utfört eller om tjänsten avviker från vad som får anses avtalat.

Utifrån den bevisning som åberopats i form av bilder framgick enligt ARN att fiberkabeln inte varit placerad särskilt långt ner i marken, cirka nio cm såsom konsumenten anfört. Vidare menade nämnden att leverantören inte hade argumenterat för att installationen varit korrekt eller bemött konsumentens påstående om att det rekommenderade djupet för en sådan kabel är minst 30 cm under markytan. Mot denna bakgrund ansåg ARN att tjänsten var att anse som felaktig och leverantören rekommenderades att avhjälpa felet genom att utföra en ny fackmässig installation av fiberkabeln utan kostnad för konsumenten.

Däremot vad gällde konsumentens krav på ersättning ansåg nämnden att det framgått att konsumenten genast tillkallat det tredje företaget för hjälp med lagning och därefter kontaktat leverantören med krav på återbetalning. Eftersom leverantören inte fått en möjlighet att avhjälpa felet och det inte visats att felet varit av så brådskande karaktär att konsumenten inte hade kunnat invänta besked från leverantören ansåg ARN inte att konsumenten hade rätt till ersättning för den provisoriska lagningen.

Leverantören menade att felet åtgärdats i december 2016 och att när konsumenten tog kontakt sex månader senare var det inte inom skälig tid för reklamation enligt leverantörens villkor. 

ARN ansåg att konsumenttjänstlagen var tillämplig och att konsumenten visat (bland annat med hjälp av fotografier) att tjänsten var felaktigt utförd och att felet inte avhjälpts på ett fackmannamässigt sätt. Leverantören hade vidare, enligt nämnden, inte invänt mot felet. Vad gällde frågan om reklamation anförde nämnden att konsumenten enligt lag ska reklamera ett fel i tjänst inom skälig tid efter det denne märkt eller borde ha märkt felet, dock senast tio år efter det att uppdraget avslutades när det gäller arbete på mark eller på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker såvida inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse.

I den aktuella tvisten hade konsumenten reklamerat i samband med att han upptäckt felet när häcken skulle flyttas under våren. Enligt nämnden borde konsumenten inte ha upptäckt felet tidigare varför reklamationen ansågs ha skett i rätt tid. Däremot hade konsumenten inte presenterat någon utredning som bevisade att felet lett till att han drabbats av några kostnader och han fick därför inte rätt till någon ersättning.

Fiberinstallatören motsatte sig kravet och menade att konsumentens klagomål rör tjänsten och att de är fel part i ärendet i och med att de vare sig är mottagare av konsumentens betalningar för tjänsten eller att deras åtagande inte omfattar leverans av internetuppkoppling. Kreditgivaren menade att de endast har finansierat själva installationen av fiberanslutning och inte heller är rätt part i ärendet.

ARN var av uppfattningen att det är kvalitén på internetuppkopplingen som konsumenten klagade på. Nämnden konstaterade att konsumenten inte kunnat styrka att han har ett avtal om leverans av internetuppkoppling med fiberleverantören eller att han har ett kreditavtal avseende leverans av bredband med kreditgivaren. Nämnden prövade inte anmälan mot operatören då det framkommit att konsumenten aldrig tidigare har klagat till dem. Nämnden upplyste konsumenten om att han kan återkomma med en anmälan mot operatören om han klagar till operatören och de motsätter sig hans begäran.

Leverantören menade att man hade informerat om att betalning för fiberinstallationen skulle ske när installationen skett och fiberanslutningen fungerade. Vid installationstillfället kontrollerade leverantörens personal att det fanns så kallad länk i huset. Konsumenten bekräftade skriftligen att installationen fungerade och att leverantören därmed fullgjort sitt uppdrag. Leverantören menade att man inte ansvarade för beställning av boxar, vidaredragning av kabel eller routrar. Att det tagit tid innan tv-tjänsten från tjänsteoperatören fungerat var inte fiberleverantörens fel.

ARN gick igenom avtalet mellan konsumenten och fiberleverantören. Avtalet hade avsett montering av fiberbox samt indragning och installation av fiberoptisk kabel från fastighetsgränsen till byggnaden. Enligt avtalsvillkoren ankom det på fastighetsägaren att teckna separata avtal med leverantörer av bredband, tv och telefoni. I priset för fiberinstallationen ingick bland annat ett kanalpaket hos en tjänsteoperatör.

Nämnden menade att utredningen inte gav stöd för att problemen med att få fungerande tv berott på något fel i själva anslutningen eller något annat som leverantören svarade för.

I avtalet angavs att betalning för anslutningen skulle ske med kort sedan fastighetsägaren hade fått tillgång till tjänsten via den levererade fiberanslutningen. Enligt nämnden kunde villkoret inte uppfattas på annat sätt än som att betalningsskyldigheten inträdde då anslutningen som sådan fungerat. Att det ingått ett tv-paket i priset för installationen ändrade inte den bedömningen.

ARN ansåg att leverantören haft rätt till betalning och kunde inte finna att avstängningen stått i strid med parternas avtal. Avstängningen var därför inte grund för hävning av avtalet.

Det fotografi som konsumenten gett in till ARN och som visade att en del av kabeln var synlig, var inte heller skäl att häva avtalet. Nämnden avslog därför konsumentens begäran om hävning.